Idag var jag på samtal med några läkare om anledningen till att operationen blev inställd. Det var på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det var första gången jag var där och mitt första intryck blev tyvärr inte så bra. Först kommer vi dit och går till den avdelningen vi ska till och där på dörrarna står det med stora blaffiga bokstäver "MAGSJUKA" över hela dörren. Jag typ "Eh, jag går inte in där!". De som känner mig vet att jag har väldigt svårt med hela spygrejen. Har typ emetofobi. Men såklart ville de ju inte heller att vi skulle gå in där utan vi fick vänta utanför och jag rymde ut för att andas frisk luft.
Tillslut fick vi komma till ett jättestort rum som var helt nybyggt med en säng i mitten och typ tre stolar. I ett hörn stod det små pippi-stolar för barnen och lite leksaker. När alla läkare hade kommit dit så räckte såklart stolarna inte till så två läkare fick sitta på barnstolarna. Haha, det var verkligen en rolig syn. Två fullväxna män i doktorsrockar på små ministolar.
Men åter till ämnet. Anledningen till att det blev inställt var att min lillhjärna typ satt för långt ner. Kan inte riktigt förklara men den brukar vanligtsvis hänga ner ungefär 5 mm och min hängde ner ca 1 cm. Tydligen klassades det som en missbildning av något slag. Kul. De gjorde en massa undersökningar på mig. Fick gå på tå, knyta händerna och mer. Sen testade de reflexerna och jag hade lite för häftiga reflexer på benen tillskillnad mot armarna. Men de visste inte riktigt om det här gjorde någon skillnad för operationen eftersom jag inte har besvär av det. Då är det tydligen bara något man observerar men inget som gör någon skillnad. Men mr-bilderna de hade var inte tillräckligt tydliga så de kommer behöva nya. NEEEJ! Vill inte göra magnetröntgen igen men jag har inget val.
En till väldigt trist sak som kom upp var att de inte kommer kunna räta ut mig fullt ut eftersom lillhjärnan dras ner ännu mer om man rätar mer och min ligger redan på gränsen. Så nu blir jag väl inte ens rak. Känns inte som det är någon mening med det här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Men oj vad roligt det låter, missbildad? inte. Jag gick igenom korsettbehandlingen med vetskapen att jag inte skulle bli rakare, men en operation? Jag förstår att det känns meningslös om det inte ens bli bra, bara bättre. Vad irriterande med röntgen, men man kanske vänjer sig? Haha Astrid Lindgren är ett hemsk sjukhus, ditt första intryck stämmer bra, tyvärr.
Jag hoppas verkligen att operationen ska gå bra och att resultatet blir så bra som möjlig. Får du inte någon ersättning nu när det fanns en orsak till att op sköts upp?
Det känns skittrist att det inte blir så bra som jag tänkt mig. Även fast det blir bättre behöver man ju verkligen något att se fram emot och en rak rygg var det jag såg fram emot.
Man ska få ersättning om operationen ställs in mindre än 48 timmar innan. jag har ansökt om det eller hur man ska uttrycka det. Så antagligen får jag det om ett tag men man vet ju aldrig. :P
Men usch sara! varför berättade du inte allt?:( det spelar ingen roll, men det du ska se att det kommer att bli bättre/bra jag tror verkligen att det kommer det!
Massor med kärlek till världens bäste bästis!!<3
jag hade ingen lust att tänka mer på det då :/
carro. du betyder väldigt mycket! puss<3
<3
Skicka en kommentar