Jag ska göra en operation. De ska steloperera mig i ländryggen tror jag. Jag har inte så mycket koll och det känns lite jobbigt. Jag är kontrollfreak och jag vill veta allt men allt har blivit så rörigt nu. Ska till sjukhuset den 12 november på en massa kontroller och då hoppas jag få svar på alla frågor jag har.
Många som ska göra en skoliosoperation har haft problem med sin skolios under hela livet. Jag har aldrig tänkt på den förens i åttan då jag tyckte att jag såg lite sne ut. Visst så har skolsköterskan sagt att jag varit sne när man gjort sina kontroller men det har aldrig gått längre än att skolläkaren har kollat på ryggen och sagt att det var lugnt. Men tillbaka till åttan. Jag tyckte att min midja såg sne ut och sa det till min mamma. Mamma höll med och vi ringde vårdcentralen. Gick dit och de skickade oss vidare till röntgen. Åkte och röntgade mig och de skickade bilderna för analys. Någon månad senare fick jag en remiss till Huddinge sjukhus.
Jag satt där i det deprimerande väntrummet och var så himla nervös. Ville verkligen inte ha en sån där korsett! Jag såg flera tjejer komma med sina korsetter och mamma sa "Kolla, det är jättevanligt att ha korsett. Det är inget farligt!" Jo, tjena. Säg det när du sitter där med en sne rygg och kroppskomplex så det räcker och blir över. Till slut ropades mitt namn upp och vi fick gå in i ett rum där läkaren satt. På datorskärmen var det en röntgenbild på en sne ryggrad. Jag tänkte" Usch, tur att man inte se ut sådär. Det ser ju ut som ett monster!" Men glad var jag inte länge för det visade ju sig att det var min röntgenbild! Jag började gråtta och allt kändes piss.
Min krök på ryggraden är ca 41 grader vilket inte är så mycket i operationssammanhang. Vad jag har förstått så går gränsen för operation vid 40 grader men jag skulle fortsätta att bli sneare för varje år så operation var det enda alternativet. Nu vet jag ju inte vad som är värst, korsettbehandling eller operation men jag blev i alla fall lättad att jag slapp korsetten.
Det bestämdes att jag skulle operera mig och sen dess har jag varit på många röntgen och några undersökning och nu är det äntligen(?) dags! Den 26 november ska de skruva och trixa med min stackars ryggrad men tänk vad fint det kommer bli sen. Jag försöker att se positivt på allt det här men ibland kan det vara svårt. Men jag är nästan säker på att i slutändan kommer det vara värt allt jag får gå igenom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sara! du är så stark, jag beundrar dig. Värme, kärlek och kramar till dig min bästa kompis. vet inte vad jag skulle göra utan dig. finns alltid här, om du vill prata eller bara vara!
nät jag fick se rönken bilden (45 grader)trode jag inte heller att det var jag på bilden. jag trode att det bara var en bild för visa hur en extrem skolios kan se ut.
<3
hej jag ska operera mig till hösten och jag är 12 år, jag bor i mellersta sverige men det blir huddinge sjukhus för mig också. jag har en krök på 42 och en på 38 och finns det nån sida där jag kan skicka privatmeddelande med min msn så vi kan prata???
kram =)
Till E:
jag är aldrig inne på msn men du kan skriva till min mail så svarar jag så fort jag kan, s.enbom@gmail.com. :)
Jag kommer att genomgå en skoliosoperation om bara 5 dagar. Jag blev superinsprirerad av din blogg och bestämde mig för att starta en egen. Sagt och gjort, attlevamedskolios.blogg.se heter den och jag har nu börjat skriva om mina tankar inför operationen. Du får hemskt gärna kika in, jag vill att så många som möjligt,som ska göra något liknande, ska kunna läsa om mina erfarenheter och känna att de inte är ensamma om att genomgå något liknande. Du är bäst, tack!
Skicka en kommentar