Snart jul

Ja, med min operation händer det inte så mycket. Min operation är inte inställd den 12:e januari men jag tvivlar på att den kommer bli av ändå. Egentligen vill jag inte operera mig på vintern eftersom det är så mycket magsjuka på sjukhusen då men jag måste göra det. Egentligen är det väl ingen stress med att operera mig. Jag är inte så sned och ligger precis på gränsen till att operera. Men jag ska ha praktik i höst och vill verkligen hinna bli återställd innan dess eftersom det typ går ut på att bära fotoutrustning och sånt. Men jag får se hur det blir med det. Viktigast är väl att min kropp mår bra.

Idag ska jag på cirkus med min pojkvän. Tror det var cirkus i alla fall. Det ska bli väldigt mysigt och skönt att göra nåt. Sitter hemma och tänker för mycket nu för tiden.

.

Skulle inte tro att det blir någon operation den 12:e januari då jag precis fick en remiss till ett "läkarbesök" den 15:e januari. Vad ska jag komma dit och snacka om? Har ingen jävla aning och jag är så trött på det här. Vill inte ens göra den här operationen längre.

Himla lillhjärna

Idag var jag på samtal med några läkare om anledningen till att operationen blev inställd. Det var på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det var första gången jag var där och mitt första intryck blev tyvärr inte så bra. Först kommer vi dit och går till den avdelningen vi ska till och där på dörrarna står det med stora blaffiga bokstäver "MAGSJUKA" över hela dörren. Jag typ "Eh, jag går inte in där!". De som känner mig vet att jag har väldigt svårt med hela spygrejen. Har typ emetofobi. Men såklart ville de ju inte heller att vi skulle gå in där utan vi fick vänta utanför och jag rymde ut för att andas frisk luft.

Tillslut fick vi komma till ett jättestort rum som var helt nybyggt med en säng i mitten och typ tre stolar. I ett hörn stod det små pippi-stolar för barnen och lite leksaker. När alla läkare hade kommit dit så räckte såklart stolarna inte till så två läkare fick sitta på barnstolarna. Haha, det var verkligen en rolig syn. Två fullväxna män i doktorsrockar på små ministolar.

Men åter till ämnet. Anledningen till att det blev inställt var att min lillhjärna typ satt för långt ner. Kan inte riktigt förklara men den brukar vanligtsvis hänga ner ungefär 5 mm och min hängde ner ca 1 cm. Tydligen klassades det som en missbildning av något slag. Kul. De gjorde en massa undersökningar på mig. Fick gå på tå, knyta händerna och mer. Sen testade de reflexerna och jag hade lite för häftiga reflexer på benen tillskillnad mot armarna. Men de visste inte riktigt om det här gjorde någon skillnad för operationen eftersom jag inte har besvär av det. Då är det tydligen bara något man observerar men inget som gör någon skillnad. Men mr-bilderna de hade var inte tillräckligt tydliga så de kommer behöva nya. NEEEJ! Vill inte göra magnetröntgen igen men jag har inget val.

En till väldigt trist sak som kom upp var att de inte kommer kunna räta ut mig fullt ut eftersom lillhjärnan dras ner ännu mer om man rätar mer och min ligger redan på gränsen. Så nu blir jag väl inte ens rak. Känns inte som det är någon mening med det här.